a moment

jag litar verligen på att människor håller vad de lovar. Säger du att vi ska se bio ihop. då gör vi det. lovar jag att inte berätta något för nån annan håller jag det. Jag tycker in om folk som inte kan leva upp till sånt. Det kan hända oförutsedda saker men jag litar på sådan som människor säger till mig.

en gång för några år sedan berättade jag en sak i förtroende för X, som jag numera inte umgås med. det gällde mig, mr chef och en person till. En gemensam vän vi alla kände. En vecka senare konfronterar den sistnämnda vännen mig med händelsen. Det var inget jobbigt och orsakade heller inget större problem, men det är princpen. När jag faktiskt kom på att det enda sättet som vännen kunde fått reda på det som diskuterats var genom X blev jag sur som fan först. Men sen ingsåg jag bara att alla inte tänker som jag. De personerna behöver någon som säger: Jag vill inte att du berättar detta vidare. Och tom då fattar de knappt.

det tycker jag är konstigt. Men, som mr Chef säger, jag är alldeles fruktansvärt godtrogen ibland. Det kan väl både vara bra och dåligt men säger du något till mig så tror jag oftast på det. Och berättar jag något i förtroende så litar jag på att det är just så... i förtroende.